Såg häromdagen programmet Skavlan på SVT-Play, har fastnat lite för denna talk-show då jag tycker att den är ganska opretto och det passar mig som handen i handsken. Skavlan hade besök utav ett par av, enligt min åsikt, Sveriges roligaste personlighter i form av Fredrik Lindström och Henrik Schyffert som satt och småpratade och drev lite om den inredningstrend som huserar runt om i världen, att vi numera lägger mer pengar på inredning än vad vi gör på mat. Sen fortsatte de att prata skämtsam om den perfekthet som råder på i stort sett alla repotagefotografierna i inredningstidningarna och hur vi strävar efter att nå den fiktiva lycka som avbildas däri. Varför det hela tiden avbildas sådana där nästan ouppnåbara situationer som att hela familjen bakar och dekorerar cupcakes och inte nån som står och skickar ett sms gråtandes i köket, sånt som verkligen avspeglar människors vardag. Men det är ju det vi alla vill uppnå, lyckan. Skavlan säger där något i still med att "är det inte bra att vi uppnår den där lyckokänslan genom att inreda lite?" Där säger Henrik någonting som får mig att stanna upp, det är inte direkt någon "aha"-upplevelse utan snarare någonting som är ganska självklart men som alltid verkar gå oss förbi: "Men problemet är att den här lyckan är ju så kortvarig..." och sen går han vidare till hur vi uppnår den där lyckan, "Jo, genom att kakla om!". Sen inser man att det hjälpte inte, jag blev inte lyckligare, så vad gör man då? "Jo man slår ut en vägg och så fortsätter det...". Känner du igen dig i detta, kanske inte just i inredandet men i själva situationen? Vi tror att vi kan bli lyckliga igenom att göra/köpa saker och sen när det inte fungerade så fortsätter vi med något annat, allt för att hitta lyckan. Kan man mäta lycka? Jag tror det och det gör man genom att jämföra med olyckan, lycka är förstås individuell och kan bara jämföras inom den enskilda individens ramar och inte mot andra individers referenser. det jag menar är att hur hade man det på botten och hur har man det på toppen? Allt detta däremellan är summan av lycka. Livet är en ständig jakt på lycka, för det är ju sant som Henrik säger att lyckan är kortvarig, och vi går mellan toppar och dalar hela tiden. Jag tror att det är av destruktiv karaktär att nöja sig med att finna lyckan en gång, man måste sätta upp fler mål i livet än ett enda. Annars finns det risk att det blir som ballongfararen som flög över Mt Everest, han hade förberett sig i flera år inför detta och när han väl hade utfört så börjar han gråta och säger: Var det inte mer än så här?
Det är alltså av yttersta vikt att känna till att när man är på toppen så kommer det snart en dal och när man är i dalen så kommer det snart en ny topp.
Lycka behöver inte vara de stora sakerna som en miljonvinst utan kan även vara ett oväntat besök av en vän.
Fundera över vad som gör dig lycklig, kommer du på något? Fundera nu över vad som verkligen gör dig lycklig, det är det som verkligen räknas!!! Kom ihåg att lycka kan inte köpas för pengar och att lyckan kan ta slut när du som minst anar det, tro mig jag vet. Låt gärna människorna runt omkring dig få veta när du är lycklig så att de kan vara med att dela glädjen, låt dem också få veta när du är olycklig så att de kan hjälpa dig igenom tider av olycka. Kom ihåg att alla människor har det så här och att du går aldrig ensam!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar