En dag på stan...

Nu skulle vi göra flera flugor på smällen och gjorde oss klara för att ta bussen ner på stan. Trots att det bara tar 2 minuter att ta sig från vår bostad till busshållsplatsen måste man börja minst 20 minuter innan, det är inte säkert att det klädesplagg man började ta på barnen sitter kvar på kroppen när man avslutat med det sista plagget. Sen är det ju så mycket som flickebarnet vill inspektera på vägen till busshållsplatsen. Dock ska sägas att på bussen fungerar allt utmärkt, de gillar att åka buss.
Det första vi skulle göra var att hämta lite kläder som vi köpt via Tradera så vi klev av där vi trodde att avhämtningsplatsen skulle vara, men det är skillnad på dans och dans. Både jag och min fru hade blandat ihop Umeå dansskola med Balettakademin i Umeå och det skiljer nog 1kilometer mellan dessa ställen så det var bara att börja knalla. Efter 100 meter så orkar inte dottern gå längre vilket resulterar i att hon får sitta på mina axlar. När vi väl kommit till balettakademin så visade det sig att det var inte till deras danslokal vi skulle utan till deras kontor som ligger ytterligar 3-400 meter längre bort längs vägen, suck!!! Väl där så fick vi kläderna och fick promenera hela vägen tillbaka igen. Jag lovade dottern att vi skulle ta en fika eftersom lillebror precis somnat så vi gick till ett av stadens "innefik". Jag kommer aldrig bli en Lattefarsa! Fika för mig och dottern: 2 chokladbollar, 1 bulle, 1 festis och 1 cola= 100kr!!! För detta belopp kan jag ju bjuda alla farsor och morsor i bostadsområdet på fika. Sen var det trångt och en ljudnivå som bara kan beskrivas med ljudet av ett enormt oväder så det uppskattades inte särdeles. Och lagom till vi kommit in och satt oss vaknar lilleman och sak ha mellanmål!!! Fast det är ju alltid lika roligt att titta på folk på stan... Sen skulle vi försöka ta oss till en buss i tid och med en dotter som ska gå sin egen väg och minst 20 meter efter mig och grabben då ökar stressnivån lite och irritationen växer stilla stilla för att sen när dottern lägger sig på trottoaren explodera ut i ett "ESTHERRRRR" och folk stirrar på mig...
Det jag inte förstår är hur naiv jag är när jag tror att det ska gå bättre på stan den här gången än förra gången när resultatet alltid blir det samma. Nä i fortsättningen ska jag bara gå själv på stan, fast vi vet ju hur det kommer sluta...alla ska med!!!

Iakttagelser från en kundvagn...

Det är alltid lika roligt att gå en stund i livsmedelsbutiker, stora som små, och titta på sina medkonsumenter.
Jag har ju i och med mitt yrke gjort ett antal tusen timmar på butiksgolven och bara iakttagit människor för att sedan ingripa när det är någon som gör fel. Även om jag inte jobbar ute i butikerna och ingripandena har avtagit till nästan inga alls så är det otroligt kul att titta på folk. Det finns de som står och räknar antalet skivor skinka/korv i påläggsförpackningarna för att få ut maximalt antal skivor, detta trots att vikten på innehållet är densamma för samtliga förpackningar.
Eller de människor som går förbi de här trevlig borden, där man erbjuds smakprov, och äter hela dagens middag. När de ska ta en 4:e-5:e gång så väntar de till den som demonstrerar går ifrån en bit och snyter snabbt åt sig ytterligare en portion, girigt värre.
Sen har vi dem här som vid lösgodiset/frukten tar ett par bitar och går vidare. Det sistnämnda stör mig riktigt mycket. Jag har inget emot att folkprovsmakar för att ev. köpa en vara men när de kör ner handen för ett par bitar och sen går därifrån då är det oärliga avsikter men framför allt är det OTROLIGT ohygieniskt.
Sen har vi de småkriminella Svenssonmänniskorna som går förbi lösgodiset lägger några slevar godis i en påse, ställer påsen på barnsitsen i vagnen och äter upp huvuddelen av innehållet under tiden de handlar för att sedan ställa bort den nu tomma påsen. Visst brukar butikerna ha ett visst påslag på priset när det gäller lösgodis, så att folk ska kunna "smaka" men var går gränsen för det?
Härifrån eskalerar sen bara tillvägagångssätten och beloppen på det som folk stoppar i sig och på sig och man räknar med att 3-4% av handelns omsättning försvinner i svinn, stölder och snatterier och i slutet finns du och jag som konsumenter som får stå för kalaset i form av dyrare varor.
Mina erfarenheter från golvet är att Svenssons inte ingriper trots att de ser saker när de är och handlar för de tror inte att de får men det får ni och är ni osäkra så meddela personalen i butiken om vad ni har sett, de hjälper er gärna att återta eventuella varor som stulits från deras butik. Det viktiga när man gör ett ingripande är att alltid sätta sin egen säkerhet först, finns ingen vara vars värde som överstiger din egen hälsa. Tänk på att den som snattar i en butik och kommer undan med det förmodligen kommer att upprepa det, Svenssons som lagförs för snatteri/stöld kommer med stor sannorlikhet inte göra om det. Många som snattar gör det för att det kändes spännande men de flesta säger att de inte vet varför de gjorde det men en sak vet de: Det är inte spännande att bli gripen för snatteri/stöld och nästa gång så kommer garanterat att ha ögonen på sig!

Om fler människor står upp för det som är rätt i skulle vi ha ett helt annat klimat i samhället.

Varför alltid värst?

När man väntar barn brukar man få fylla i ett hälsoformulär hos BVC där man redogör för sina levnadsvanor, kost, motion, tobak eller alkohol. När jag fyllt i dem så har jag ärligt fyllt i att de kan bli nån öl då och då men det är ingenting som faller inom ramarna för att de ska erbjuda mig hjälp och rådgivning.
Så jar är alltså inte helt fri från synd och nu har jag fått det sagt.

Ett glas vin till maten eller ut med grabbarna och ta ett glas öl har väl dem flesta hört talas om men mina upplevelser av den Svenska alkoholkulturen sträcker så mycket längre än så. Ett glas öl/vin tenderar alltid att bli så mycket mer och slutar ofta med huvudvärk och "...hade jag kul igår, vad gjorde jag?" och vad är behållningen av det?
Det är ju helt klart att det händer saker under inverkan av alkohol som inte skulle inträffa i nyktert tillstånd. Jag tror (vet) att många misshandlar/bråk/dråp på stan förmodligen inte skulle ha hänt om personerna som är inblandade hade varit lite nyktrare och haft förståndet att gå åt varsitt håll istället för att slåss när de råkar gå ihop med varandra. Jag tror (vet) att det förmodligen skulle vara färre misshandelsfall inom hemmet om middagarna hade varit under lite nyktrare förhållanden,
Jag tror (vet) att det förmodligen skulle vara färre sexbrott om folk festade lite nyktrare, män/killar skulle förmodligen inte antasta kvinnor/tjejer i samma utsträckning om de vore nyktra. Kvinnor/tjejer som går hem nyktra från fester är inte lika lätta mål som de som har lite svårt med "balansen".
Låt det dock stå fast att det ALDRIG är en kvinnas/tjejens fel att hon blir utsatt för sexuellt våld, det är ALLTID angriparens!!!
Jag tror (vet) att det svenska folket skulle må bättre om vi levde lite nyktrare.

Under mina 10 senaste arbetsår har jag stött på folk som förmodligen hade haft en betydligt bättre vardag om det inte hade varit för att alkoholen varit med i bilden. Det är lätt att le på stan när man ser en av de nerpinkade sprittomtarna och tänka "det här händer inte mig". Jag har gripit folk för stöld/snatteri som berättat delar ur sin livshistoria och där det visar sig att de på bara 2-3 månader fått hela sitt liv raserat och fastnat i ett alkoholbegär, där det slutar med att de pengar man får går till alkohol och man får stjäla sin mat för dagen.
Jag har även stött på människor från näringslivets övre skikt som vi 10:00 hänger på låset till Systembolaget för att få sig en öl/"ett glas vin" för att nerverna ska komma innanför kläderna igen, män som kvinnor. De köper en burk eller 3dl tetra och sveper den när de kommer utanför Systemet. Förmodligen ett resultat av kulturen. Eller de som aldrig ens kommer fram till dörren på Systemet efter som polisen tog dem för rattonykterhet, jag likställer rattonykterhet med mordförsök!
Sen finns det dem som sitter på beroendeklinik för avvänjning av tyngre droger eftersom alkoholen inte gav den där riktiga rustoppen som de var på jakt efter. Att se en person sitta och skälva så att fradgan skvätter är ingen trevlig syn men beroendet av gift är så starkt att kroppen reagerar så.

Visste ni förresten att det går att veta hur långt in i en månad med hjälp av en "alkis"?
- När den 19-20:e kommer i en månad så handlar dem marinella eller 75:or och betalar med sedlar i större valörer. Trolign ett par gånger om dagen.
- I slutet av månaden handlar de marinella/billigt vin och betalar med sedlar av mellanvalörer.
- Runt den 10:e handlar de billigt vin/öl och betalar med sedlar av den lägsta valören samt mynt.
- Runt den 15:e handlar de billigaste öl med mest procenthalt och betalar med mynt.
- Runt den 17:e kommer de in tittar på en öl, räknar mynten, ställer tillbaka ölen och går ut. Kommer sen tillbaka efter en stund, tittar på samma öl, räknar pengarna som nu innehåller några fler 50-öringar, går sen och betalar för att sen inte synas till på resten av dagen.
- Den 18:e kommer de tillbaka med den här gången utan pengar och snattar en flaska eller två, det gick inte att vänta en dag...
Nä detta är inte ett skämt, det är min utvärdering av mina egna observationer på systembola runt om i mellansverige.

Nu berör detta inte mig, tänker de flesta, för jag kan hantera det här. Men jag hör om kompisar som tidigare levt ett liv utan alkohol, rent av motståndare till alkohol, som syns på stan på helgerna så påverkade att de faller inom råmärkena för LOB:en, LAG 1976:511 paragraf 1, Lag om omhändertagande av berusade personer. Vart är vi på väg?
Ett glas vin till maten eller ett glas öl med grabbarna, men varför ska man alltid vara värst? Våga vara vit nån helg, det kan faktiskt vara kul det med...
Och om du nu tycker att jag överdriver allt detta så låt mig i alla fall skicka med ett viktigt råd på vägen:
Låt för guds skull bilen stå när du druckit, även dagen efter, för din och alla andras skull!!!

Det sticker i ögonen...

Alla männiksor har rätt att vara och göra som man vill men tillhör man vissa ämbeten så bör man tänka sig för hur man visar upp sig inför allmänheten.
Det började egentligen första gången i 3:e klass när den nya kyrkoherden skulle presentera sig och sitt arbete för våran skola. Han kommer in och ställer sig längst fram, tappar sin medhavda portfölj och brister ut i ett "Aj som faaan!".
 Sen en gång på ett tåg från Falun till Eskilstuna så satt jag bakom en man med grå kavaj med vinröd skjorta och prästkrage, smått överförfriskad och som frågade tågvärden efter mer...
Eller när jag arbetade på Systembolaget i Enköping och det kommer in en prästklädd man och köper med sig en flask Vodka...
Eller som igår när jag kom ut från en fastighet i Umeå och hamnade bakom tre personer i prästmundering och en av kvinnorna i sällskapet helt plötsligt tänder en cigarett innen de börjar söka av området efter sin bil...
Sånt sticker i ögonen, i alla fall i mina ögon. Det ruckar lite på mitt förtroende för svenska kyrkans män och kvinnor. Men det som inte dödar härdar, kanske...

Ole dole doff...

En av Sverigedemokraternas tre profilområden är "En ansvarsfull invandringspolitik". De vill reducera invandringen till Sverige med 90% samt "erbjuda" flyktingar möjligheten att åka hem när det är stabilt i området. Detta får mig att fundera kring följande två saker:

1: Vilka 10% ska få komma in och vilka 90% ska inte få komma in i Sverige?

De människor som flytt från krig/förföljelse och som söker trygghet hos oss, ska de nekas tillträde? Så vilka 10% får komma hit? Är det så att bara folk från redan stabila områden, starka nationaliteter, ska få komma hit? Tycker att SD kan redogöra för hur dem tänkt att lösa sig detta för det luktar lite raspolitik. De verkar vilja stoppa människor från områden där männsikor har en annan hudfärg eller annan religion...

2: Hur länge ska det ha varit stabilt i ett område för att man ska "erbjuda" flyktingar att resa hem?

Bara för att det är fred betyder det inte att det är säkert för alla att återvända hem och till vad ska de återvända? De vars hem är utbombade, vars alla tillhörigheter spridits för vinden har ju inget att komma hem till. Det dom har kvar fanns förmodligen i den resväska de hade när de kom hit. Sen finns det ju dem som flytt pga att de blir föröljda i sitt hemland. Förföljda för vad de tror på, vilket parti de röstar på eller för sin etniska bakgrund. De kommer ju aldrig att kunna återvända hem utan att riskera att det börjar om igen. Har sett på en del röstsedlar som SD har att det finns människor med finskklingande namn, är de måhända  andra eller tredje generationens invandrare borde väl även de få "erbjudandet" att åka hem först, hur länge sedan är det som det blev stabilt i Finland?

Låt alla som är i behov komma hit, hjälp de som hjälpas bör och stjälp de som stjälpas bör!

Stå upp för ditt val?

Det brinner en fråga inom mig som jag vill ställa till alla de som la sin röst på SverigeDemokratern bara för att de var missnöjda med Alliansen:s/Rödgrön röra:s politik:

STÅR DU FÖR DIN RÖST DEN 19/9 2010, ÄVEN IDAG?

Att man tror på en rasistisk ideologi eller en främlingsfientlig politisk idé är en sak. Lägger man sin röst på ett parti som står för de ovanstående kategoriernas värderingar för att man tror på det då har man verkligen gjort ett val. Att lägga sin röst på samma parti av den anledning att man inte är nöjd med de andra alternativen, visa sitt missnöje, visar på dårskap!

Jag tycker inte att all den politik som "min sida" för passar mig till hundra procent och jag tycker inte att "den andra sidans" politik passar mig bättre men för den skull går jag inte och röstar på ett antidemokratiskt parti.

Det leder mig in på nästa fråga:

VARFÖR JUST DIN RÖST PÅ SD?

Det finns så många andra partier som man skulle kunna lägga sin röst på som i alla fall har en människosyn där alla är lika mycket värda. Det ska vara FI då som tycker att kvinnan är värd lite mer (Läs detta som ett skämt). Har man verkligen funderat på vad det är som SD står för? Det skrämmer mig att man inte tänker mer på konsekvenserna av sitt val än en axelryckning.

Hade det inte varit bättre att röstat blankt i stället? 2,8% blanka röster hade nog fungerat lika bra som en pekpinne åt politikerna att deras politik är dålig än att rösta in SD, vars politik är rent kass/otäck, i riksdagen. Nu kan vi inte lägga det 2,8% på blanka röster i valstatistiken utan vi får lägga dem på SD:s 2,9% från valet 2006 och vi får helt plötsligt 5,7% (20 personer) in i riksdagen som enligt min mening inte har där att göra över huvudtaget.

STÅR DU FÖR DITT VAL DEN 19/9 2010 ÄVEN OM 1, 2, 3 ELLER 4 ÅR?

"What you do in life echoes in eternity"// från filmen Gladiator.

Det som jag tror att många av de missnöjesröstande inte tänkte på var att utgången av detta val ska stå sig i 4 år till från nu, det är inte en opinionsundersökning som inte betyder nått och som ändrar sig vid nästa mätning, det är allvaret som börjar nu. Det val som är gjort nu kommer att göra ringar på vattnet i 4 år till.

VI ANDRA!

Vi ska skämmas att vi inte gjorde mera för att förhindra att detta främlingsfientliga odjur slet sig loss från sina kedjor och snärjde de sökande med sitt falska leende. Men sent ska syndaren vakna...

Jag har redan hört om representanter/anhängare från SD som verbalt hoppar på politiker med förhoppningar om att denne"...blir våldtagen av en mörkhyad!". Om detta måste vi berätta, det ska ut i ljuset! Låt inte deras hot och otrevligheter bara bero!

Försök inte att tiga ihjäl denna mörka organisation, nedkämpa dem med starka motargument och sunt förnuft, stå upp för det som är rätt, stå upp för de som utsätts för deras politik.

Hjälp varandra i arbetet mot dessa antidemokrater, låt ingen gå ensam in i kampen utan alla ska med!

Om du inte tycker att det är "så farligt" med SD i maktens korridorer ska du nog ta fram historieböckerna,

det är ca 65 år sedan 2:a världskriget tog slut i Europa. Ett krig som har sin uppkomst i ett litet parti som lyckades att indoktrinera tron på en herreras och att alla inte är lika värda eller ens existensberättigade...

WE MUST NEVER FORGET!

Jag gjorde det för kollektivet...

Så skulle man var duktig och tog med sig båda barnen på en busstur till Jula/Willys för att handla lite. För att ni ska förstå min irritation så vill jag bara ge lite bakgrundsinfo: I Umeå pågår det en debatt om barnvagnarnas vara eller icke vara på bussarna i stan. Har man otur kan man få vänta 1,5-2 timmar att bli påsläppt på en buss om man har barnvagn eftersom det redan är 2 andra barnvagnar på bussen. När vi åkte mot stan var vi den första barnvagnen som klev på och var således garanterad en plats på bussen mot vår destination. Trots att vi redan var 2 barnvagnar på bussen så släpper den första chauffören på en 3:e vagn utan att säga ett ord, den stog klart och tydligt mitt i utgången på bussen och således i vägen för de avstigande. När vi sen 45 minuter senare ska åka hem så kommer det en buss där det redan fanns 2 vagnar på men chauffören öppnar dörrarna, niger bussen så vi ska komma in lättare med vagnen och vi kliver på. Jag bromsar och låser fast vagnen, sätter dottern på ett säte och går för att betala. "Ähh, du måste fälla ihop vagnen!" eh va??? Jag gör en snabb jämförelse med ditresan och ser att i vårt fall är det endast en del av vagnens handtag som sticker ut vid utgången. Chauffören står på sig och sagt och gjort så plockar jag ur Sonen och sätter med dottern och ber henne hålla ett öga på honom, 3,5 år och redan så ansvarstagande. För att sedan kunna vika ihop vagnen så får jag plocka ur följande ur vagnen:
-Min och dotterns jacka
-Skötväskan/Filt
-En full matkasse
-En väska med en slipmaskin
och sen...burken med målarfärg ramlar ur och PLASK!!! I gången på bussen ligger nu en enliters burk med vit snickerifärg och rinner...över mina fötter, på mina skor och byxor...för att förhindra att mer fär rinner vänder jag upp burken varpå även mina händer blir vita, PISS-SKIT!!!
Busschauffören: Eh, hände det något?
Jag: Ja jag slog precis ut en liter vit målarfärg på golvet, har du nå papper eller kan du hjälpa mig?
Busschauffören: Ehhh, Nä!
Stänger dörrarna och åker med bussen. Där står jag med målarfärg på händerna och försöker få dottern 3,5 år och sonen 11 månader att sitta kvar på sätet under turen varpå båda får målafärg på kläderna. Fram kliver en äldre invandrarkvinna med en bunt servetter så att jag iallafall kan torka bort den överflödiga färgen på mina händer så att inte jag kladdar ner barnen ännu mer.
Samtidigt hör jag busschauffören ropa på radion att han vill ha hjälp att städa ur bussen...
Efter en 10 minuter så har vi nått ändhållplatsen där vi bor och jag försöker att ta oss av bussen så att vi inte kladdar ner oss ännu mer, busschauffören? Han var mer intresserad av om det skulle gå lätt att tvätta bort färgen ur bussen än att hjälpa oss av utan att göra mer skada...
DET HOPPAS JAG INTE DET GJORDE!!!

Det stör mig att..

- Man tror att man kan förhindra främlingsfientliga partier att komma till maktens korridorer genom att störa deras torgmöten.
- Att maktens korridorer först NU tänker motarbeta de främlingsfientliga på allvar. Ont skall med ont bekämpas! Det räcker inte med att säga att man inte ska samarbeta med dem OM de kommer in, man måste förgöra deras argument och politik med än starkare motargument och tydligare politik.
- Att svenska folket inte kan se hur en "Ulv i fårakläder" ser ut. Det är inte många år sen som det på SD:s partisammankomster florerade folk i politiska uniformer med diverse syboler från Nazisternas stormaktstid. Deras partiprogram genomsyras av förakt mot andra folkslag, religioner och kulturer. Det lyser av Rasism light!!!
- Det parti som först går ut i TV och säger att "...imorgon, om siffrorna står sig, ska VI starta en kampanj mot rasisterna i rikdsagen!" och har en partiledare som säger att "...det är ingen mer än dem som tagit fighten mot rasisterna" när dem har ett ungdomsförbund som går runt i "invandrartäta" bostadsområden och säger att andra väletablerade partier med betydligt mänskligare väderingar än de själva är rasister!
- Att 0,7%-enheter ska spela så stor roll...(om jag inte räknat fel så är det 3 platser i riksdagen, 3 platser, suck!) "Minknassarna räddar nog oss alla! Men det känns ju skumt att lusekofftklädda majarökare med korvfrilla ska åka bananskal in i regeringen! Fast hellre det än "dom där" .." / Per på FB
- Att maktkåta partiledare, förlåt språkrör ska det vara, vänder ryggen åt en öppen dörr och basunerar ut att de ICKE tänker vara något stödparti i en regering. Vänta och se, om ett litet tag kommer  de att stå där och bocka/buga med mössan i hand och vilja va med. (Eller som jag tänker: Tonåringar som ska ha sex för första gången är inte inte så smidiga dem heller!!!)

Nä det är en bitterljuv stämning i mitt sinne idag, jag är glad att den rödgröna smörjan inte "vann" valet men det gnager mig att SD fick sån framgång. Men nu har Sverige med dess alla invånare sagt sitt och det är det som är det fina med den demokrtiska kråksången.

Begär inget mer än det som du får, gör det du kan med det som du har!

Det politiska smörgåsbordet

Så är det då dags igen, det är valdagen den 19/9 2010, att lägga sin röst på den politiska aktör vars politik ligger mig varmast om hjärtat. Men vilket parti har nått ut med sin politik bäst? I många av fallen så har det bara handlat om att visa på vad de andra partierna inte gjort bra men man har inte sagt vad man själv vill göra. Sverigedemokraterna däremot är övertydliga i sitt propagerande för striktare invandringspolitik och det skrämmer mig att siffrorna verkar vara till deras fördel i detta val, vad tänker folk med???
Att det gått hett till under årets valkampanjer verkar det ju inte vara något tvivel om men frågan är ju bara vad man vinner på detta? Förtalskampanjer, vredesutbrott, skadegörelse och rena dumheter...sånt får inte mina sympatier...
Jag har redan gjort mitt val i huvudet och om nån timma ska jag sätta det på pränt och vara med och försegla utgången av de nästkommande 4 årens styre av Moder Svea...
Mina sympatier ligger hos de partier som är för ett valmöjligheternas Sverige, med familjen i centrum, överlag så stämmer deras politik in på mig och mitt sätt att vilja leva. Sen finns det en liten del i min röst som styrs av att jag inte vill se och inte tror att vissa politiker är ämnade att representera styret av min kära Moder Svea!

Att rösta rödgrönt är som att gå på bordell för rikskuponger, lönlöst!!!

Upp och hoppa du soffliggare idag ska du vara med och styra Sverige!

 

Mitt livs resa, so far...

Vi hade bestämt oss några år innan att när svärfar fyllde 50 så skulle vi åka någonstans ute i den vida världen så sparande av kapital hade börjat i god tid. När julhelgen 2007 var i full gång så satt vi där med resekatalogerna och sonderade charterterrängen. Vi beslutade oss för ett land och några dagar in på det nya året så ringde hon, svärmor, och sa att nu är det bokat. Det blev som för många andra svenskar, även jag varit i Thailand som charterturist. Det var en resa som var helt underbar och något som har fått mig att ständigt ha den där brinnande längtan att få komma tillbaka till detta mitt andra paradis, Koh Lanta.

Frontview of Lanta Resort

Vi lämnade Umeå sent, ca 23:00, den 18/12 2008. Sakta rullade vi söderöver mot Arlanda varifrån vi skulle flyga till Krabi i Thailand den 19:e ca 13:00. Kom ner till Arlanda och parkerade våra bilar och spenderade sen förmiddagen på flygplatsen, ska erkänna att det är riktigt ångestladdat för en som är flygrädd att tillbringa timmar på en flygplats med vetskapen om att han sen ska sitta instängd 12000 meter upp i luften i 11 timmar.

Incheckning och boarding, uttaxning och take off, mina knogar är vita när det krampaktigt håller tag i armstöden men upp kom vi och frammåt gick det. Pga min rädsla så sov jag inte på planet, från morgonen den 18:e till aftonen den 20:e sov jag bara ett par timmar innan vi skulle köra till arlanda...var alltså vaken i drygt 2 dygn. På flyget såg jag början av Mamma Mia 5 gånger och mitten av Kung Fu Panda 3 gånger, vi fick turas om att se till dottern som stortrivdes på planet och hade svårt att somna. Flygresan gick bra, tror att förväntan över resmålet tryckte ner rädslan i sitt skal, ändamålet helgar medlen...

Vi landade på Krabi Airport vid 6-tiden på morgonen kände av den kvava luften/värmen och fick sen genomgå en härlig stund i tullen, blekfet som man var fick man ställa sig vid en linje och bli fotad av en webbkamera och få en stämpel i passet. När vi gjort klart tullen, fått tag i bagaget så möttes vi av en thailändare med vårat resebloags skylt som på brokig svenska förklarade vart vi skulle gå. Väskorna lastade upp på en pick-up med hemmagjord gallerbur över flaket och vi fick hoppa in i en riktigt lyxig minivan av märket Toyota. Chauffören blev jätteglad, för i vårt sällskap hade vi Mr. Obama som han så gladeligen visade upp när vi stannade nånstans.



 First view of "The room" for the next two weeks.

När vi väl installerat oss på rummet så blev det frukost på hotellets strandresturang. Sen fick vi invänta packningen med våra badkläder som kunde komma när som helst under dagen, kom nog vid lunch om jag inte missminner mig. Sen var turistandet igång... Sol och bad om vartannat, det var lika varmt i vattnet som i luften så den ända svalkan fick man av flaskvattnet alternativt läsken/ölen/fruktdrinkarna man köpte på strandbaren. Längs hela stranden fanns det olika restauranger som serverade alla sorters thailändsk kost men favoriten var nog hotellets egen lunchbar vid stranden där det serverades grillat, Majs, Kyckling och olika spett med kött och grönt på. Provade någon typ av grillad pepparfrukt där som är det ABSOLUT starkaste som jag någonsin har och förmodligen kommer att äta...det brann i halsen och tårarna bara sprutade ur ögonen, men gott var det.

Vår strand var underbar. Jag som morgonpigg upplevde arbetet bakom vår fina strand. Varje morgon gick det en man och handkrattade hotellets del av stranden och runt om gick det folk och städade bort de skräp som vi turister in behagat lägga i någon av de korgar som stog på väg från stranden. Vid det stora trädet kunde man varje morgon se hotelldirektören lägga offergåvor på ett altare och böja knä och be en stilla bön innan han gick vidare till sina sysslor. VARJE MORGON!!! Första veckan där var det inte så många andra där så det blev ingen kamp om platserna på stranden, blev det i och för sig inte den andra veckan heller. Men det var vår strand, Pra-Ae (Long Beach).

  Grilled corn at the beach!

Under våra dagar gjorde vi det som alla andra turister gjorde: Snorkelsafari, elefantridning, grottsafari (med spindlar stora som möss, tänk dig att din tumme är kroppen på spideln, benen är som salta pinnar och när de satt ihopkrupna på bergväggarna hade de en diameter som en cd-skiva och ögonen glittrade som diamanter.), thaiboxning och shopping.

After a shopping evening in Saladan

The day around Phi-Phi islands



Det är flera saker som slog mig under vår vistelse i Thailand men den mest slående är nog "The happy shining people", thailändarna själva. De andas lugn och ro och har en sån servicemind så västsärlden kan inte ens komma i närheten av dem. Vi var på thaimassage ett par gånger under vår vistelse där och man betalade ca 125 sek för 1 timma massage, kom det ingen efter mig så fortsatte dom 20-30 minuter till. Sista dagarna fick jag ett munsår och när massösen fick se detta så sprang hon iväg och kom tillbaka efter en minut med färsk Aloe Vera som jag skulle använda. Sen när vi var och shoppade tog butiksinnehavarna med sig Esther runt i affären så att vi fick titta ifred, i ett par butiker fick Esther leka med barnen i butiken medans vi handlade. Samma sak hände på hotellets restaurang, när vi åt så tog personalen Esther och gick runt och tittade på blommorna och de saker som fanns där...sån händer inte i västvärlden, inte mig i alla fall.

Eller som när vi efter en sväng på stan stannade i hotellets reception och frågade efter en vattenkokare så vi kunde göra välling åt Esther på rummet, Jo då det skulle de kunna fixa. Från Receptionen till vårt rum tog det 2, kanske, 3 minuter att gå och på den tiden hade någon försett vårat rum med en vattenkokare och vi såg aldrig vem det var, är inte det service så säg!!!

The view from our room.

My room mates. Cool huh?!

Mina två veckor i Thailand har fått mig att längta dit igen fast under andra former och under en längre period. Jag vill dock inte resa med andra svenskar i något chartersällskap då min upplevelse av mina landsmän är rätt negativt. Många svenskar beter sig som svin och gör bort sig när de är utomlands: Bara för att din engelska är bättre än deras så betyder det inte att du är bättre, den enögde är kung i de blindas paradis. Bara för att din månadslön är mer än deras årslön så betyder det inte att de ska behöva sälja ut sig för nickles and dimes. Bara för att du är större än andra resenärer på samma resa betyder det inte att du behöver hota att du ska nita 8-9åringar. Bara för att du har 2 veckors semester i paradiset behöver man inte skrika på restaurangen när det tar 30 minuter att få in maten de är tidsoptimister och gör så gott de kan.

När vi lämnade Thailand så jämförde tullen mig med fotot som togs när vi kom till Thailand 2 veckor innan. Fet var jag fortfarande men inte blek. Sen vart det 13 timmars resa hem igen, inte lika rädd som för 2 veckor sedan men bertydligt mycket gladare och mer berikad på vad världen har att ge.

Vi kom tillbaka till moder Svea igen den 3/1 2009 och landade i ett kyligt vinterlandskap, -7´c och mörkt.

Börja med att start bilen och skrapa rutorna...hmmm, varför Sverige???

Det blev ett långt inlägg det här men allt jag ville säga var, varför inte en resa till Thailand nån?

The sunset day before christmas, Andaman Sea!

                            

http://www.lantaresort.net/

http://www.lanta.se/

döden döden...

Allt ter sig som i en skräckfilm men jag vet att det är på riktigt. Jag har tittat på honom ett tag, pojken som ligger där, det rasslade bara till...Han ålar sig sakta frammåt, han kvider...ibland skriker han till...sen rosslar det lite från strupen, ett gurgel...han vrider sig om igen, himlar med ögonen så man bara ser ögonvitorna...det är gråt och luften laddad med ångest...en snabb tanke ilar igenom mitt huvud: ska även min dag sluta så här...den rinner saliv ur mungipan och rycker spasmiskt till i en av de utsträcka händerna som ber om hjälp därifrån...bort från detta kaos, detta mörker som väntar...pappan sitter vid hans sida som tröst, mamman och systern hörs livligt en bit bort...sen blir det tyst, bara tyst...

Allt är stilla, ögonen är stängda, rosslandet har upphört, hör en bil som åker i fjärran och ser att rycken i handen är som borta helt borta...verkligheten han ikapp honom, klockan var nästan 1900 och nu har han somnat för natten,,,

Lika lång tid som det tog att skriva texten här ovan, lika lång tid tog det för våran hrabb att somna ikväll. One down one to go before me and the wife can get our fredagsmys...

en 5:a för dina tankar...

Finns det någon mer som jag, som har såna fixidéer som ni bara har god lust att förverkliga ibland? T.ex. som att nypa den som står brevid er vid ett övergångsställe och väntar på grön gubbe i rumpan och sen peka på nån annan som också står och väntar vid samma ställe? Eller bara knuffa till nån som cyklar förbi lite för nära när du är ute och går? Eller som idag när jag mötte en man i 30-årsåldern med rakad skalle, stor döskalle tatuerad på halsen och med en vildsint blick. Det var bara millimetrar ifrån att jag hasplade ur mig: En 5:a för dina tankar! Men om sanningen ska fram så var jag nog egentligen inte intresserad, han såg rätt bekymmrad ut... Dem som känner mig skulle säkert säga att det inte skulle ha förvånat dem om jag hade gjort det eftersom jag är den jag är, har ju gjort en del såna misstag i livet. Var som när jag kom in på en gammal arbetsplats efter att ha utfört ett uppdrag som var helt meningslöst och tråkigt och hasplar ur mig : Man kan ju bli utbränd för mindre!!! 2 sekunder senare hörs en röst säga "...och vad menar du med det???". Det var en person som kommit till min arbetsplats under tiden som jag var borta och som jag aldrig hade träffat tidigare. Till saken hör att hon gjorde sina första timmar där efter ett par - tre års sjukskrivning för, ja just det, UTBRÄNDHET!!! Men har man sagt A får man säga B eller för att citera Winston Churchill: If you are going through hell, keep going! Det var ju bara för personen att jag var ironisk, dock ska tilläggas att jag tror inte poletten trillade hela vägen ner...men det var ju inte mitt problem.
Nä låt det bara komma ur dig för förmodligen kommer det falla i god jord och gör det inte det så kommer du förmodligen bara ses som ännu en av alla dårar som springer runt på stan och du är inte ensam.

Prisoners in paradise

Februariskrud

Beams of gold

Källan till allt gott

Det värmer...

Midnattsdoppet

Vinterboning

Någonstans i Västerbottens inland finns en plats som jag kallar för mitt paradis. Bilderna här ovan för är alla tagna inom paradisets gränser men vid olika tider på året. De första två bilderna är tagna från nästan samma position fast med ett halvår emellan och visar utsikten mot marsfjällen som ligger 10-15 mil bort. Den tredje bilden visar kallkällan som finns i paradiset, det är vatten som kommer upp ur backen mitt i skogen och som bildar en bäck som rinner iväg igenom skogen. Det är vattnet som ska bli till ånga i bastun, vattnet i badtunnan, vattnet som är grunden till mitt morgonkaffe och törstsläckaren vid hårt arbete.

Den fjärde bilden är det som värmer oss i bastun, i badtunnan, värmer oss när det blir ruggigt ute och värmer vår mat.

Den femte bilden är ren avkoppling, kan sitta timmar i vattnet och bara njuta. Se igenom dalen bort mot Marsfjällen mitt i natten och njuta av livet.

Den sista bilden visar paradisets hjärta, stugan, alltings centrum i vinterskrud.

I mitt paradis finns inget rinnande vatten, det finns ingen elektricitet och ingen telefon och absolut inga måsten men det som absolut finns där är livskvalitet. Jag kan vara därute i dagar, veckor och kanske månader och avsaknaden av alla morderna faciliteter rör mig inte i ryggen. Jag njuter av att komma dit och få gå ut i skogen med sågen, gå till ån och fiska, laga min mat över den öppna elden eller rent av bara sitt ner och njuta av en bra bok (Kan rekommendera någon av Bernhard Nordh´s böcker).

Paradiset är en plats där min själ finner ro och vila och där jag oavsett vad jag väljer att göra med min tid får en chans att ladda upp batterierna till det vanliga livet i vardagen.

Önskar att ni alla har ert paradis, så som jag, så att ni får finna ro i er vardag.

Vad stället heter? The frosty mountain!

Crossroads...

Har ni någonsin funderat på vart folk tar vägen egentligen? Man kan ha möten i livet med människor i olika skeenden som man sen glömmer bort och så en dag så ploppar det upp något som påminner om dessa möten.
När jag går vägen till dagis på morgonen och på eftermiddagen stöter jag på en vinröd volvo 240 med rost på och ett registreringsnummer som är så snarlikt ett annat att jag får gåshud över hela kroppen. Kan se honom framför mig igen, Herr Karlsson en ung man som stal för att leva och försörja sitt missbruk av narkotika och som jag lärde känna under mitt första år inom mitt yrke som väktare. Första gången vi råkade på varandra kom han undan och en av de sista gångerna, om inte den sista, som vi stötte på varandra slutade med att han och jag rök ihop och han slutade på backen med mig uppepå. Vi stötte på varandra till och från under min tid i gamla Tuna och som vanligt när man fick se honom visste man att det skulle spåra ur på ett eller annat sätt. Han var en av de tjuvar som jag fruktade mest men som var lättast att hantera. Eftersom han gav fullständigt jack-shit i att det fanns poliser, väktare, personal eller andra kunder i närheten så fanns det bara en sak att göra: Gå fram och hälsa och säga: Hej, jag ser dig och du är pga ditt förflutna beteende i denna butik inte välkommen här... Men är inte alla värda en andra chans, Jo, men han krävde uppsikt vilket jag inte hade haft på honom under hans besök i den stora Icaaffären vid vårt sista möte. Jag såg honom bara vid kassalinjen när han länsade snuskylen på ca 25 dosor snus, det hade kunnat gått illa för oss båda. Jag hade missat att i början av sin visit i affären hade han plockat på sig 4 stycken vassa köksknivar och stoppat innanför jackan, dessa knivar punkterade hans jacka flera gånger under våran brottningsmatch och kunde skadat både honom som såväl mig. Jag ser allt om och om igen och gläds över att det aldrig gick riktigt illa... Men hur gick det sen??? Jag flyttade och har inte sett honom sedan i början av 2002 eller för den delen hör om honom heller. Vad gör han nu? Lever han? Missbrukar han? Har han familj? Har han ett riktigt jobb? Stjäl han fortfarande?
Har du någon person som korsat din väg under livets gång och som gjort intryck på dig men som du nu inte vet något om överhuvudtaget? Tänk vad mycket man kan glömma men så lite som behövs för att man ska minnas, få känslor för det förflutna...
Saknar det förflutna men ser fram emot det som ligger framför...

Skit i bussen ta en taxi...

Ska åka till stan om en liten stund och vet att det stör mig lite...inte att åka buss utan bussens tider. Det finns 2 linjer, en över mariehem/sjukhuset och en som går ersboda - centrum, men de går med 5-7 minuters mellanrum...det innebär att det går en buss till centrum i halvtimmen +-5 minuter. Varför inte rodda om i tabellen så att det går en tur i kvarten??? Som det är nu när jag lämnat dottern på dagis så missar jag en av dessa bussar och får vänta nästan en halvtimme tills nästa tur...SUCK!!! Men det är väl I-lands problem?
Hörde om en skolklass 6 som hade utfrågning av de politiska partierna i valstugorna på stan. Med fem huvudfrågor som de ställde till de olika partierna så satte de Piratpartiet på plats, det är svårt att va ett enfrågeparti när valet handlar om så mycket mer än om några brända skivor och nedladdade filmer...

När hjärnan tar slut tar nävarna vid...

Hade inte tänk att skriva något mer idag men efter att chattat lite med diverse personer så vill jag bara så här i all enkelhet dela med mig lite av inflygningen till VAL2010. Det här är saker som får en röd clownnäsa på Lennart Holmlund (S) i umeå att verka löjligt(Se http://www.vk.se/):

- Häromdagen störde sig Eskilstuna kommuns ordförande på en banderoll som KD hade vid sin valstuga. Vad han gjorde? Skriker och skäller på en 75-årig dam som frivilligarbetar i KD:s valstuga och säger att det här ska ni minsann få igen för... Vad det stod, "vi tar kampen mot rofferiet i landstinget" och det är ju sant.
http://ekuriren.se/nyheter/sormland/1.791732-allt-om-arvodesaffaren
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=3975732

- Sen så lyckades Ung Vänster kliva in på banan och reta upp en nära anhörig till mig genom att ha klippt ihop och tryckt upp en affisch med Alliansens partiledare och ministrar tillsamman med SverigeDemokraternas Jimmie Åkesson under en enad paroll: Bevara Sverige Svenskt.
(BSS, som det förkortas, var en rasistisk förening som bildades i slutet av 70-talet och upplöstes någon gång i mitten av 80-talet för den som inte känner till fakta.) Tilläggas bör väl att tilltaget är polisanmält och affischen är postat till JK för granskning och eventuella åtgärder.

-Sen läser man följande och ser att den yngre falangen inom gamla VPK återigen lyckas men den här gången i Falun, Dalarna. Och det är nu man börjar undra vilka det är som verkligen är fördomsfulla och trångsynta??? Vad har de emot sina medmänniskor???
http://www.dt.se/val2010/article732311.ece

-Sen verkar föreningen Ohly-Jugend, även kända som Ung Vänster, lyckas igen med en liten förtalskampanj där de går runt i bostadsområden där invånarantalet är starkt representerat av människor med utländsk bakgrund och säger till ungdomarna att KD är rasister. Hmmmm....

-Häromnatten blev ett gäng yngre individer påkomna med att klistra stickers på KD:s valstuga på fristadstorget. Vad det stod på stickersna? Ingenting det var ett foto på en avsugning!!! Och vilka var detta då, inte en aning, (Jag säger inte att det var ni, men det var det!!!)

Tror vi kan göra listan över sådana här illdåd lång för det finns ju fler orter än lilla Eskilstuna. Men det är väl som i Kina, man får väl inte klaga utan det är väl bara gilla läget att folk blir rent dum i huvve när de inser att kampen håller på att glida dom ur händerna.
Eller som jag brukar säga: Hellre vara först än va rasist!!!

I rymden kan ingen höra dig gråta!

Visst är det skönt att fälla en tår då & då? Det är som om man ser allt lite klarare och ögonen känns fräschare efter en skur från ögonen, men varför gråter du? Är det av ilska, glädje, sorg eller kanske för att det blåser?
De flesta av mina tårar är glädjetårar och kommer när jag ser på tv, visst låter det banalt att en vuxen karl sitter och gråter vid tv:n men jag tycker att det är skönt. Amerikanska program som t.ex. Extrem Homemakeover kan få mig att tömma mina tårkanaler på all vätska som finns. Ja jag vet att det är ett överdrivet koncept på program men det är ett program fyllt av glädje/sorg och äkta känslor och då kommer det bara...glädjetårar för att människor ställer upp och hjälper andra människor.
Sen blir jag road så jag nästan gråter och det till program som Road Wars eller Cops, jag ÄLSKAR att se när buset åker fast, på vilket sätt de åker fast och alla bortförklaringar. Som t.ex när den amerikanska vita mannen som snattat öl och sprungit från affären blir gripen och skriker "Varför griper ni mig, jag är ju vit och ingen N****!" eller som kvinnan igår som blev stoppad för rattfylla precis innan hon ska korsa gatan och svänga in på sin gård, hon tyckte att det var orättvist och ville bli fri för att hon nästan var hemma...så kan det vara och sånt roar mig.

Det viktigaste är att man vågar gråta och vet varför då känns det bara skönt efteråt!!!

Mer glädje till folket!!!

Jag har på senare tid gått och blivit miljonär...

I vårat avlånga (avundsjuka) land så är det mer eller mindre tabu att säga att man har mycket pengar, att man är rik. Sen är det många "rika" som inte säger något om sin rikedom för dom är rädda att någon ska ta allt ifrån dem. Min erfarenhet/uppfattning är att det svider mer för en med mycket pengar än för en med lite pengar när det ska betalas för ett kalas...jag kan dock ha fel men det är inte troligt...
Nu ska jag gå emot trenden och berätta något för er alla, JAG ÄR JÄTTERIK!!!
"Så lite vi har och så gott vi mår" brukar vi säga när vi är i paradiset och det är för mig också sant. Men det handlar inte om de saker eller de pengar som vi har utan de vänner vi omger oss med, de människorna är riktiga skatter!!! Tack alla vänner för att ni gjort mig rik!!!
Jag vill bara säga till alla andra som har samma rikedom som jag har att dela med sig till dom som är fattigare...våga bjud in och dela med er av era rikedommar!!!
"Den fattige har inte råd att köpa billigt"
"Det är inte den som har lite, utan den som önskar mer som är fattig."

Stoppad i olika fack...

Blir så less på att man hela tiden kategoriseras bara för att man tycker en sak om någonting och på alla människor som hela tiden kategoriserar människor, och nu pratar vi på riktigt och inte om mina skämtsamma kategorier av människor på lekland eller gågatan.
Skrev ett inlägg igår på min systers status på facebook och det tog tydligen fyr, min syster trodde att jag tvivlade på hennes politik och krävde mig på svar men det var inte det som irriterade mig.
Jag skrev:
Hahaha...det är ingen skillnad på er politiker: Ni tror alla att ni är Robin Hood, stjäl från de rika och ger till de fattiga. Men sanningen är den att oavsett vad ni gör med pengarna så är ni inte annat än tjuvar men ni har olika sätt att ...se på det. Sen finns det ju större eller mindre men om detta går ju att läsa i Ekuriren.se.
Och oavsett vilken politik ni politiker försöker pracka på oss, era väljare, så påminner ni inte mindre om en dagisgrupp med 4-5åringar som jämför sina pappor, allas pappor är bäst och så är det bara!!!

Ungefär samma sak som i mitt blogginlägg igår. Ser sedan att en av hennes partikamrater från södra Sverige, Kommunstyrelsens ordförande i Markaryds kommun, kommenterat min kommentar som följer:
Bäste Niclas! Läser av din presentation att din politiska åsikt är "Det som passar bäst för dagen". Svårt att bygga ett samhälle med den inställningen, men det förklarar till viss del påståendena i ditt inlägg ovan. Det fina med vårt politiska system är att vi förtroendevalda politiker trots allt försöker hantera även synpunkter som dina med respekt. Välkommen upp från soffan, ta ställning och använd din röst den 19 september. Men glöm i så fall inte att ändra din presentation :-)

Nu är det min tur att kategorisera: MUPP!!! Utan att ens veta ett dyft om mig så kallar han mig för SOFFLIGARE!!! Jag som har gjort saker för KD/Alliansen som de flesta människor i Sverige inte ens skulle fundera på att göra utan sprit i kroppen...nä som man säger i norr "SKÄMMES"!

Sen damp det ner ett ynka litet papper från Rättvisepartiet Socialisterna i brevlådan idag och deras politik stör mig, de har ingen utan klagar på alla andras!!! Men det som får mig att lyfta på ögonbrynen är följande rubrik: "Nej till rasism och islamoobi". Sedan följer ett stycke text där de tar ståndpunkt mot SD och deras politik men inget om islam... att vara rasist/främlingsfientlig innebär inte med automatik att man har islamofobi men det tror dem. Nu till pudelns kärna, varför kan man inte få tycka saker utan att per omgående kallas för ...ofob???
Nu klargör vi det här en gång för alla:

Fobi (av grek. φόβος, fobos, "fruktan"), en irrationell, ihållande rädsla för särskilda situationer, objekt, aktiviteter, eller personer. Det vanligaste symptomet för denna rubbning är den orimliga viljan att undvika fruktade saker. Källa: Wikipedia

Att inte tycka om invandrare, homo eller bipersoner, kvinnor/män, sossar, moderater, olika religionsutövare, skogstomtar eller vad du än kan komma på innebär inte att man har fobi för dem och man kan således inte kallas för ...ofob.
Det är stor skillnad på att inte tycka om och frukta något eller har jag fel? Bara för att jag tycker om mjölk mer än vatten betyder det inte att jag är hydrofob! Nä ska jag kategoriseras som en ...ofob så ska det vara Fobofobi.

Vill med detta inlägg bara säga att jag varken är soffliggare eller ...ofob men jag är livrädd för kategoriserande människor!

Det här är en soffliggare!!!