Tänk vilken värld vi lever i...

Har precis kommit hem från COOP Forum, handlade lite mys till frun. Två personer före mig i kön så står en kvinna i min ålder med barnvagn och ett litet antal varor, kanske inte ens varor för hundra kronor. När hon får reda på beloppet så tittar hon över sina varor och plockar bort en matvara och ger till kassören, hon har inte råd med allt. Kassören lägger varan åt sidan och tar betalt för det andra. Mellan mig och kvinnan med barnvagn står det en kvinna 55+ skulle jag tro. När hennes varor passerar kassören så tittar hon på honom och säger "Släng med den där också..." och pekar på den yngre kvinnans bortplockade matvara, kassören gör detta gladeligen och den äldre kvinnan betalar. När hon betalat och börjar plocka med sina varor så räcker hon över den yngre kvinnans vara som hon inte kunde betala för. Detta är för mig hur vardagshjältar agerar, detta är medmänskligt och omsorg om andra. Men ibland kan tacksamheten vara lite annorlunda, för när jag passerar kvinnan med barnvagnen hör jag hur hon säger att hon bara måste ha cigaretter också. Det är konstigt när man har lätt att välja bort det absolut nödvändigaste, mat, men får nästan ångest för att man inte köpte cigaretter. Jag är tacksam för att jag har en solid inkomst, även om det inte är några miljonbelopp, och jag vet att även jag gör vissa mindre kloka investeringar men jag väljer ALDRIG bort det basala till vårt hushåll. Jag gjorde en liknande sak en gång, på den tiden vi bodde utanför Uppsala. Det satt en herre med en ask framför sig med skylten "pengar till mat!". Eftersom jag ofta misstänker att de slängda slantarna i sådana askar går till att täcka något slags missbruk så brukar jag istället erbjuda ett mål på Mc Donalds eller en färdig macka eller så. Så gjorde jag även denna gång men det gick inte hem utan istället fick jag en rejäl utskällning för det var pengar han ville ha.

Ibland kan man med sina pengar hjälpa och ibland kan man med sina pengar stjälpa!